Philomena

A-Märkt, Biography, Drama, Ida, Malin, Oscarsgalan 2014

IMdB: 7.8/10
År: 2013
Längd: 98 min
Skådespelare: Judi Dench, Steve Coogan, Sophie Kennedy Clark
Regi: Stephen Frears
Manus: Steve Coogan, Jeff Pope, Martin Sixsmith (book “The Lost Child of Philomena Lee”)

Handling:

A world-weary political journalist picks up the story of a woman’s search for her son, who was taken away from her decades ago after she became pregnant and was forced to live in a convent.

Omdöme:
Malin – 8.0

Detta är en sorgset vacker film om en kvinna som söker efter sin son. Martin (Steve Coogan) är en journalist som – i brist på annat jobb, hjälper Philomena (Judi Dench) att leta rätt på hennes sedan länge försvunna son så att han kan skriva en artikel om sökandet och förhoppningsvis återföreningen.

Jag såg denna film med ett glas vin och tända ljus i min tysta lägenhet. Det var nog ultimat. Hade inte velat se denna på bio. Det är en mysig film och Judi Dench är brilliant (som vanligt) i rollen som Philomena.

Dock vill jag inte att ni ska tro att det är en myspyshistoria som man mår bra efter att ha sett. Här ska du dock sluta läsa om du inte vill veta vad som händer.

Spoiler! Jag har ju inte läst biografin själv, men jag tycker att det är väldigt bra att de inte gjort ett hollywoodslut där Philomena hittar sin son och de lever lyckliga i alla sina dar. Sorgen som genomsyrar filmen gör så ont att man stundtals inte kan andas. Även då man faktiskt ser sorgen i Philomenas ögon så måste hon vara en sjukt stark kvinna. Det finns så fantastiska ögonblick i filmen, så som när Philomena inser att Martin träffat hennes son. Det är en så kort stund men så fylld av lycka.

Ett annat är när Mary, Philomenas sons vän berättar att sonen var gay.

Mary: And that’s him with Pete Olsen. Mike and Pete were…

[embarassed]

Philomena: That’s alright, Mary. I know Anthony was a gay homosexual. And we’ve met Marcia, who I believe was his beard. Is that right, Martin?

Martin Sixsmith: Yes, that’s, that’s about right.

En otroligt bra film som alla borde se helt enkelt!

Ida gul 3.0Filmen är baserad på en verklig händelse, en fantastisk men tragisk berättelse. Detta är ingen film man ska se för att bli på bra humör. Om ni är som jag så kommer ni att gråta och bli väldigt arga. Karaktärerna vi får följa är inte de färgstarkaste vilket gör berättelsen rättvisa, för filmen handlar om helt vanliga personer.


Spoilers!
Resan som Philomena får göra för att hitta sin son är otrolig. Tanken på att, om bara en person kunde svara ärligt på en fråga så skulle hon kunna återförenas med sin son, gör mig arg. Men det var en annan värld och en annan tid som jag inte kan sätta mig in i.

Filmen avslutades i salig anda med förlåtelse. Att Philomena är så storsinnad, och kan förlåta dem som har nekat henne kontakt med hennes son, är svårt för mig att förstå. Då känner jag igen mig bättre i Martin (journalisten) som blir skitförbannad.

 

Philomena: But I don’t wanna hate people. I don’t wanna be like you. Look at you.

Martin Sixsmith: I’m angry.

Philomena: Must be exhausting.

Oscarsgalan 2014

Vinster:

Nomineringar:
Bästa film – Gabrielle Tana, Steve Coogan, Tracey Seaward
Bästa kvinnliga huvudroll – Judi Dench
Bästa manus efter förlaga – Steve CooganJeff Pope
Bästa filmmusik – Alexandre Desplat

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s